Välkommen till etagetrea

I Mars 2008 flyttade jag och lill-troll till Sundbyberg. Här bor vi nu i en liten trevlig etage-trea med uteplats.

Lill-troll är sprallig och full av ideér och glada upptåg.

Jag är lat och bitter och vill helst bara ta det piano.

Detta är vår historia.

Puss puss

Puss puss

Bloggarkiv

Grannbloggar

  • - Testar bara lite... Patrik Landin Skapa en profillänk
    1 år sedan
  • Bilder från i somras I - Hej. Äntligen har jag tagit mej tid för att lägga upp lite fler bilder från i somras. Det mesta är på Vendela, såklart http://iloapp.astemark.se/gallery/ve...
    2 år sedan

Följeslagare

tisdagen den 23:e september 2008

Etagetrea - Återkomsten

Jo, jag vet. Jag har inte skrivit på länge. Munspelandet tar all min tid. Nu kan jag 10 låtar. Imorgon skall jag gå på mitt andra kurstillfälle. Jag fick ju en munspelskurs i present av trollet. Hon tröttnade på att höra mig träna utan instruktioner. Grymt kul är det iallafall.

Lite synd bara att det munspelet jag hade var ett C-munspel och på kursen var man tvungen att ha ett D-munspel. Så igår fick jag köpa ett nytt munspel. Dessutom så fick jag ett munspel av trollets moster i helgen. Så nu har jag tre stycken + att trollet har ett munspel också. Alla är olika. Fyra munspel alltså. Jag funderar på att skita i att spela i dem och börja samla istället. Med samlandet har jag ju redan gjort enorma framsteg.

Annars var vi på Bauhaus i helgen och köpte superlim. Vår torkställning hade pajjat ihop och jag skulle laga den. Det gick jättebra, fast jag limmade lite på fingrarna och höll på fastna i ställningen. Men det gick bra till slut. I vilket fall som helst så lånade jag toaletten på Bauhaus. Jag lånade handikapp-toaletten. De andra var upptagna.

Jag har alltid varit lite osäker när det gäller handikapp-toaletter. Får man använda dem om man inte är handikappad? Är det som handikapp-parkeringar, att det liksom är förbjudet att använda dem?

Typ att om det helt plötsligt kommer en handikappad så måste den snabbt in på toaletten eller så bajsar den på sig. Då är det ju inte så snyggt om jag är där inne istället. Jag är ju inte handikappad så jag måste ju kunna hålla mig. Jag vet faan inte hur det är med det där. I vilket fall som helst så har jag liten blåsa och kan inte hålla mig så länge. Det är ett toalett-relaterat handikapp så nu har jag bestämt mig för att cepena gott får stå och vänta på sin tur medan jag använder toaletten.

När jag var liten vågade jag inte använda handikapp-toaletterna av andra skäl. Då trodde jag att det kunde smitta. Handikappet alltså. Alla som kom ut från handikapp-toaletter var ju handikappade. Jag trodde att de kanske blev det där inne. Så, jag vågade mig inte in. Sen såg jag en kille gå in i en handikapp-toa en gång och komma ut utan handikapp. Då förstod jag att det inte smittade.




Vi hörs.


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

torsdagen den 4:e september 2008

Sladdhärvan

Faan, sista tiden har verkligen gått i hantverkets tecken. Häromdagen snickrade jag ju ihop en sänggavel och idag har jag varit elektriker. Typ varit elektriker. Jag har pysslat med sladdar och elprylar och sånt iallafall. Blåstället på igen alltså.

Det började med att lillan ringde och gapade och skrek om att det fortfarande var en himla sladdröra bakom datorn och att hon inte fattade någonting och hade svårt att koppla in sin bärbara jobbdator så hon kunde jobba hemifrån. Jag svarade henne precis som det var. Sladdar är krångliga och liknar mest ett fågelbo. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara. Det går inte göra någonting åt liksom. Men, sa jag, tänk vad mycket bra som kommer från sladdar: El, Internet, Kaffemaskiner mm.

Lillan ville inte lyssna på sans och förnuft utan menade på att det måste gå att bringa ordning i kaoset. Det hade de minsann gjort på hennes jobb för där hade det varit några killar och ordnat upp allt en dag. Jahaja, de är väl trollkarlar eller nåt skit då. inte faan vet jag hur man gör. Ring dem då om de är så jävla grymma på allt.

Men, vad gör man inte för att få lilla trollet på bra humör. Så, efter jobbet gick jag till Kjell & Co i Solna och köpte sladdhållare. 179 spänn för att lösa ett problem som inte finns. Väl hemma drog jag iallafall på mig elektrikerdräkten och satte i gång med att reda ut sladdröran.




Att jobba med sladdar är både farligt och svårt. Förutom den uppenbara risken att få en elektrisk kyss och döden dö så ligger man ofta på rygg och borrar och håller upp saker. Att ligga på rygg och hålla upp saker kan vara mycket farligt. Det fick jag erfara när jag tappade en sladd i nyllet så att läppen sprack och det började blöda. Det gjorde jävligt ont men jag grät ingenting. Inte nåt alls.

I vilket fall som helst så borrade och skruvade jag upp sladdhållarna och sorterade sladdarna så att allt såg rent och snyggt ut. Lillan blev väl inte överförtjust över resultatet direkt. Hon säger att det är precis samma råttbo, bara det att nu hänger det på väggen istället för att ligga på golvet. Men jag lyssnar inte på sånt struntprat. Hon är bara avundsjuk för att jag är sladdgurun i familjen. Här nedan kan ni se hur fint det blev när det var klart.




Hahaha, grymt snyggt det blev alltså. Det här är nog de bästa bilderna på bloggen hittills. Om jag vore elektriker på riktigt skulle jag lätt ha dessa bilder i min elinstallations-portfolio.
Härliga mig...!!!


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

tisdagen den 2:e september 2008

Gener för kärlek, sex och relationer

Några forskare har hittat en gen hos män som avgör om det kommer gå bra eller dåligt för dem i sina parrelationer. Genen styr om man gillar att umgås med den man knuffar på eller inte. Superbra. Vid otrohet kan man nu alltså skylla på sin genuppsättning. Naturen rår man inte på.

Fast jag vet inte. Det känns som att det finns fler gener som påverkar hur bra det går med kärleken. Så det som forskarna kommit fram till känns bara som en del av sanningen. Resten av sanningen står jag för:

  • Tur i spel-genen. Har man tur i spel har man otur i kärlek. Alltså en dålig gen fast det kan lika bra vara så att man vinner massa pengar på spel och då får man automatiskt kvinnor. För det ser kvinnornas shopping-gen till. Den har alla kvinnor.
  • Varma händer-genen. Har man en gen som gör att man gillar att ha det varmt och gott om händerna kommer man diska mycket och sånt gillar kvinnor. Alltså är man safe, oavsett vilka andra gener man har. Många fula killar som är ihop med snygga tjejer har denna gen.
  • Stora kuk-genen. Jupp. Så är det. Stor kuk = Bra förhållanden. Jag har en liten kuk, fast lill-troll är så kort och liten så hon tror den är stor. Tur i oturen att hon har både dvärg-genen och lättlurad-genen.
  • Alfahanne-genen. Om du har denna gen så dominerar du folk omkring dig och är allmänt störig. Detta faller kvinnor för, kanske för att de har den själva och kaka söker ju maka. Kvinnor gillar denna gen när de är mellan 15 och 64. Sen börjar kvinnor titta efter andra värden. Så som pengar, stort hus och snabba bilar.
  • Vatten på en gås-genen. Denna gen gör att du kan låta allt din kvinna säger till dig rinna av dig, som vattnet på en gås. Med hjälp av denna gen så blir du inte arg när din kvinna är elak mot dig. Du klarar dig också från små kommentarer om att du inte är duktig på hantverk eller att det fortfarandet inte är städat i badrummet. Genom att du inte bryr dig så framstår du som cool och lugn och trygg. Sånt gillar kvinnor när de väl insett att alfahannarna har dragit till skogs, med en last poliser i hälarna.

Jupp. Det var det. Gå och kolla vilka gener du har nu. Och är det så att du har fel gener för att lyckas i relationer, skit i ditt förhållande och knulla runt istället. Det kommer ändå inte hålla särskilt länge med din tjej. Fast ett litet tips. Om du saknar Stora kuk-genen så se till att är mörkt när du rumlar runt i sänghalmen. Och ta med dig en gurka.




Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

måndagen den 1:e september 2008

Vi får ett nytt sovrum

Idag har man dragit på sig snickarbyxorna igen. Lillan hade tydligen beställt en sänggavel och idag kom den hem till oss. Omonterad. Vad är det för skit egentligen att leverera halvfabrikat till folk. Alla är faktiskt inte snickare. Tur att en annan är det iallafall. Eller iallafall nästan.

Så, när jag kom hem idag var det alltså bara att klä av sig programmerarkläderna och dra på sig snickarbyxorna, hantverksbältet och hörselkåporna. Sen satte jag igång osh snickrade. Lill-troll hjälpte också till men hon hade sina vanliga kläder. Amatör.

Efter några titt på ritningen, felskruvningar och högljudda diskussioner konstaterade jag att det var fel på både ritningen, sänggaveln och rummet. Dessutom började det fotboll på teve, så jag bestämde mig för att ta en välbehövlig paus i arbetet. Så gör man när man är snickare ibland . Blir det motigt kan det ofta hjälpa att ta en paus och se problemet från ett annat håll. Det kan ni tänka på när ni snickrar ihop något hemma hos er och det inte verkar fungera. Ta en paus. Drick lite kaffe och ät lite mariekex. Sen brukar det lösa sig.

Just idag så löste det sig mycket bra när jag hade paus. När min paus var över hade lillan byggt klart sänggaveln. Inte bara det, hon hade dessutom fixxat och trixxat med ljus, lampor och blommor så att vårt sovrum plötsligt såg ut som ett sovrum i något fint slott. Iallafall tycker jag att det blev väldigt fint. Hon är bra duktig det lilla trollet. Fast egentligen är det jag som är byggbas här hemma. Just idag så tyckte jag bara att jag kunde låta min lilla lärling få prova på det på egen hand. Sånt är bra för självförtroendet. Man får inte ge ut för svåra uppgifter bara, men den här sänggaveln var tydligen alldeles lagom.







Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Getingar och tjockisar

Imorse var det stökigt att ta sig till jobbet. Det var mycket segt att gå upp imorse, jag är snuvig och har lite ont i halsen. Då vill man inte gå till jobbet utan bara sova. Sen så på bussen till jobbet så kom en geting och höll på och flög omkring precis där jag var. Den brydde sig inte så mycket om mig utan körde huvudet in i glasrutan gång på gång i sina patetiska försök att komma ut.

Vafaan är det med getingar egentligen. Vilka tror de att de är egentligen? Det fattar väl alla att man inte kan åka igenom en tjock glasruta om man bara är en liten ful flygande getingjävel. Jag hade hånskrattat åt den lilla skiten om det inte vore så att jag är rädd för getingar. Så istället för att skratta så bytte jag plats. Så slapp jag honom. Då kom en stor gubbe och satte sig mitt emot mig på nästa hållplats. Han var jättetjock och jättestor och jag fick knappt plats för att han var så tjock. Ur askan i elden.

Ja, som ni förstår så är man inte på det bästa humöret efter en sådan katastrofmorgon. Nu hoppas jag iallafall på en bättre hemresa om några timmar.